Det börjar närma sig D day. Jag har en del att göra innan dess. Lite att fixa lite att köpa lite att tillaga. Jag hinner, hinner gör man alltid. Hjärnan måste hinna också att tänka om, tänka rätt.

Ja, jag är lite nervös. Ska hålla lite på det. Men snart ska jag släppa mitt misslyckande. Mitt ärr som gnager alla dagar i veckan alla dagar om året. Mitt liv mitt mål och mitt misslyckande. Fast går det att få hjälp, ett verktyg och att man har råd med det så tänker jag använda det. Dels för att må bra dels för att andra ska må bra men framförallt bli av med tankar om mig själv.

Vi hörs!